Har isolationisten Trump bytt linje?

Efter bara 77 dagar i Vita huset skickar president Donald Trump – som lovat att sätta USA först – kryssningsrobotar mot en syrisk flygbas. Har isolationisten Trump därmed bytt inställning? Och stärker eller stjälper insatsen den kritiserade presidenten på hemmaplan?

Efter bara 77 dagar i Vita huset skickar president Donald Trump – som lovat att sätta USA först – kryssningsrobotar mot en syrisk flygbas. Har isolationisten Trump därmed bytt inställning? Och stärker eller stjälper insatsen den kritiserade presidenten på hemmaplan?

Tv-talet var kort och beskrivs i amerikanska medier som ett av Trums bästa. På 2 minuter och 48 sekunder förklarade han att det är bortom tvivel att Syrien använt förbjudna kemiska vapen och att det är avgörande för USA:s nationella säkerhet att förhindra ”att dödliga kemiska vapen sprids”.

Assad kvävde hjälplösa män, kvinnor och barn. Det var en långsam och brutal död för alltför många, även vackra småbarn, sade en märkbart rörd president.

Varnade Obama

Frågan är om Trump med attacken går i från sin doktrin att sätta USA först, det vill säga att prioritera jobbskapande, infrastruktur och säkerhet i hemlandet före globala insatser. 2013 varnade Trump sin företrädare Barack Obama för att attackera Syrien – det han själv just gjort – via Twitter med ord som ”håll dig borta och fixa det trasiga USA” och ”låt oss göra vårt land stort medan de utkämpar sitt krig”. Men Trump har också högljutt kritiserat Obama för att inte ha levt upp till den ”röda gränslinje” som företrädaren sade att en syrisk kemvapenattack utgjorde sommaren 2013.

Trumps agerande väcker många undringar. Har presidenten till exempel en fortsatt plan för hur Syrienkonflikten med dess många civila offer ska hanteras – i en värld där han vill förbjuda syriska flyktingar från att resa in i USA och inga direkta USA-ledda fredsförhandlingar pågår. Om inte kan robotattacken komma att uppfattas som ett enskilt skrämselskott.

En annan fråga är hur agerandet påverkar möjligheterna att införliva Trumps vallöfte att besegra terrorrörelsen Islamiska staten (IS) som är aktiva i Syrien och Irak. Relationen med Assads allierade Ryssland ställs också på sin spets, i ljuset av utrikesminister Rex Tillersons möte med president Vladimir Putin i nästa vecka.

I dålig jord?

Inrikespolitiskt lär attacken få stora konsekvenser. Den omedelbara är att uppmärksamheten leds bort från de väldiga motgångar som präglat Trumps första tid i Vita huset (bland annat domstolsstoppet av hans omtvistade inreseförbud, den infekterade Rysslandsutredningen samt att Republikanerna tvingades dra tillbaka sin sjukförsäkringsreform på grund av bristande stöd i kongressen). Men bland vita arbetare på landsbygden, som vill att Trump lägger all sin tid och sina resurser på hemlandet, kan Syrieninsatsen landa i dålig jord.

I politikens Washington DC applåderades avfyrandet av kryssningsrobotarna från flera håll, bland annat av försvarshöken och den Trumpkritiske senatorn John McCain. Men, som nyhetskanalen CNN skriver, Trump bad inte om kongressens godkännande innan han handlade. Inte heller hade han stöd av någon FN-resolution vilket gör att agerandet kan ifrågasättas ur folkrättsligt perspektiv.